
På logopedmottagningen övar man talet och arbetar med talförstärkande metoder, men också mycket med alternativa kommunikationsmetoder, exempelvis med bilder och gester.
— Ofta är det en anhörig som kontaktar oss för att de tycker att deras närstående har blivit svårkontaktbara, sluddrar eller har andra symptom och de vet inte riktigt vad de kan göra för att stötta sin närstående. Vi brukar därför gärna involvera de anhöriga, säger Matilda Lindsten, logoped.
Några exempel på afasi/språk/talstörning är att man inte kan hitta de ord som man vill, att man inte förstår meningen av ett uttalat ord eller att man har svårt att tala spontant. Det uppstår missförstånd, man får inte fram sin åsikt, börjar undvika sociala situationer, slutar läsa och man kanske inte svarar på tilltal. En del tror att den närstående har drabbats av demens, vilket det inte behöver vara.
Oavsett så kan en logoped hjälpa både den drabbade och den anhöriga att lägga upp strategier för kommunikationen. Det kan handla om att förkorta meningar, bara använda huvudord, använda bilder och en så enkel sak som att invänta svar.
— Första gången patienten kommer hit brukar vi tillsammans identifiera patientens problem, i vilka situationer de uppkommer, vad som känns mest akut och vad som känns viktigast för patienten att träna på. Därefter sätter vi upp mål tillsammans med patienten. Ibland räcker det med att vi träffas några gånger, ibland kan det bli upp till 20-25 gånger, det beror på, säger Anna Lindqvist, logoped.
Det bästa
— Det absolut bästa med vårt jobb är när en patient har lärt sig något igen som varit borta, och när patienten börjar skratta, se lite gladare ut och man märker att de blir bättre, säger alla tre logopederna samstämmigt.
Stora Sköndal, 2011-04-06, Annika Prine
Om dysfagi (sväljsvårigheter)
Enligt en rapport från 2003, där ett stickprov på 75 patienter gjordes, har så många som 80% av patienterna på sjukhem sväljningssvårigheter. Det leder ofta till lunginflammationer. Muskulaturen i halsen kan fungera sämre efter en stroke, i samband med demens eller andra neurologiska sjukdomar vilket leder till att maten hamnar i lungorna istället för i magsäcken.
— Vi kommer gärna ut på besök på äldreboenden om det finns fler remisser från samma ställe. Vi kan både utbilda personalen och ta emot patienter. Många tror att det är slut med rehabilitering när man hamnar i äldreomsorgen, så behöver det inte vara. Anhöriga får gärna tipsa sitt äldreboende om det, säger Sigrid Kaplja.
Några exempel på symptom på Dysfagi är att den äldre börjar dregla, sätter i halsen, tar lång tid på sig att äta, hostar vid måltider. Det finns många olika åtgärder man kan jobba med, som exempelvis sväljningsstrategier och konsistensen på både maten och drycken, varm eller kall mat, mer energirik mat och mycket mer.
Om afasi
Afasi är en förvärvad språkstörning till följd av hjärnskada. Afasi betyder egentligen en total frånvaro av viss språklig funktion, ofta är det lämpligare att använda begreppet dysfasi, som betyder störning av viss språklig funktion. Afasi används dock som en internationell paraplybeteckning för just störning av viss språklig funktion och inte som man kan tro; total avsaknad.
En person med afasi har svårigheter av olika grad med att kunna uttrycka sig och förstå talat språk (gäller även för teckenspråk). Afasi ser mycket olika ut från patient till patient (beroende på skadans lokalisation och utbredning samt personliga faktorer) men gemensamt är att språkfunktioner är drabbade.

Besöksadress: Hästhagsvägen 9 i Nacka
Postadress: Neurologiska Rehabiliteringskliniken Stora Sköndal 128 85 Sköndal
Med bilder kan man visa vad man känner
Datorn kan användas vid träning
Logoped Matilda med en hjärna