Förskolans tidning nr 5, 2021
I förskolan Lilla Tollare i Nacka är värdegrunden ingen dammig pappersprodukt. Den är ett praktiskt arbete som genomsyrar hela verksamheten, varje vecka.
Foto: Susanne Kronholm
– Vi försöker vara tydliga förebilder, säger Björn Eriksson, förskollärare.
Det är sommarfest hos förskolan Lilla Tollare. Barnens sångröster, ackompanjerade av gitarr och ukulele, söker sig långt utanför grindarna. Vid flera av förskolegårdens stationer provar barnen på olika aktiviteter, som sång, dans, ansiktsmålning och olika lekar. När barnen lämnat förskolan vid 16-tiden fortsätter festligheterna för personalen. Rektor Anna Jenefjärd Sylvendahl får hjälp av två kollegor att fästa upp en banderoll: ”Tollares vårdnadshavare kan inte ha fel – hundra procent är nöjda med våra pedagoger”.
– Det här ska vi fira, säger hon stolt och höjer glaset med rosa alkoholfritt bubbel i luften.
Denna dag ligger det nära till hands att prata om arbetsglädje här på Stiftelsen Stora Sköndals förskola i Nacka utanför Stockholm. Men efter samtal med flera i personalen visar sig den känslan vara vardag, hur klyschigt det än kan låta.
– Det handlar om engagemang och tillhörighet. Och vår gemensamma värdegrund. Jag känner det varje dag, när jag möts av de här fantastiska pedagogerna som vill göra det lilla extra för barnen, säger Anna Jenefjärd Sylvendahl.
All personal vi möter nämner arbetet med den gemensamma värdegrunden som centralt för trivseln. Den utgår från Stiftelsen Stora Sköndals värdeord: jämlikhet, omtanke och förändring, men även från förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Utifrån planen har förskolan arbetat fram de egna värdeorden undervisande, tillgänglighet och tillsammanshet.
– All undervisning förskolan erbjuder ska kunna kopplas till PDK:n, slår Anna Jenefjärd Sylvendahl fast.
”Syftet är att komma åt en självreflektion: vad behöver pedagogen ändra i sitt förhållningssätt?”
En dag i veckan är det extra fokus på värdegrundsarbete på hela förskolan. Det kan exempelvis handla om att man gör trygghetsvandringar på alla avdelningar, där även barnen involveras. Var är de trygga och otrygga någonstans och i vilka situationer?
– Syftet är att komma åt en självreflektion: vad behöver pedagogen ändra i sitt förhållningssätt för att barnet ska bli tryggt?
Det läggs även mycket tid på värdegrundsarbetet på arbetsplatsträffarna. Där reflekterar pedagogerna ibland i mindre grupper kring sitt förhållningssätt utifrån konkreta dilemman i verksamheten. Sedan presenterar de för varandra hur de har tänkt kring ett ”case”, förklarar Anna Jenefjärd Sylvendahl.
En annan faktor som påverkar arbetsmiljön och gemenskapen i förskolan är att äldreboendet Villa Tollare finns i samma hus. Vi sitter på en liten kulle på förskolegården med rektor Anna Jenefjärd Sylvendahl, som pekar mot balkongen strax ovanför förskolan.
– Se där, nu gick Inger ut och satte sig för att titta på vad barnen gör. Från början var barnen objekt, bara en grupp barn, för de äldre. Men vi strävar efter att de ska känna igen varandra. Att Greta ska komma ner och läsa för Aron.
Pandemin satte stopp för en del av de gemensamma aktiviteterna, men personalen hoppas kunna återuppta dessa snart igen.
Bredvid oss på kullen har pedagogerna Björn Eriksson och Emanuel Landmark just lagt ifrån sig sina instrument. Klockar närmar sig fyra och barnen springer nedför backen i små grupper för att möta sina hämtande föräldrar. Förskolan har öppnat en avdelning i taget sedan förskollärare Björn Eriksson började jobba här för fyra år sedan. Nu är alla sex avdelningar fullbelagda. Men storleken har inte påverkat arbetsklimatet negativt, snarare tvärtom, enligt Björn Eriksson.
– Jag känner en större tillfredsställelse som förskollärare nu. Den verksamhet vi har är väldigt utvecklande både för barnen och oss själva. Jag har jobbat i 40 år i olika roller, som dagbarnvårdare, förskolechef, förskollärare, och det här är klart min bästa arbetsplats.
Enligt Björn Eriksson handlar arbetsglädjen mycket om det praktiska arbetet med värdegrunden – att den inte är en pappersprodukt utan något som är en del av den dagliga strukturen och genomsyrar verksamheten.
– Vi försöker också vara tydliga förebilder för ny personal som börjar här.
Förskolans värdeord diskuteras redan med de yngsta barnen.
– Det senaste i vårt arbete med våra värdeord är att vi gestaltar ordet på olika sätt, ett ord åt gången – en månad i taget, förklarar Björn Eriksson och pekar mot orden på baksidan av dörren i ett av förskolans rum, där vi nu satt oss för att fortsätta intervjun i lugn och ro, medan festligheterna pågår utanför.
”Det kan se väldigt heppigt och peppigt ut här ibland, men det finns en tanke bakom allt.”
På de stora lapparna står bland annat orden: ”samarbeta” ”upptagen” ”tillsammans” ”stopp” och ”strategi”.
Ett äldre barn är inte mer värt en ett yngre, men uppgifterna kan vara olika. Enligt Björn Eriksson är det fascinerande att se hur barnen också anammar synsättet, får olika ord och strategier för att lösa konflikter bättre.
Hur kan det se ut rent konkret?
– Det kan handla om en leksak som flera vill ha. Är den verkligen ”hans” eller ”hennes” nu? Nej, då säger vi att ”den är upptagen just nu”. Ett sådant synsätt ger färre konflikter. Så ger vi olika strategier: ”Ska vi vänta? Leka med något annat så länge?”
Att värderingarna också är tydligt förankrade i personalgruppen, intygar barnskötaren Emanuel Landmark. Han har bara arbetat på förskolan i ett drygt år, men märker skillnad från tidigare arbetsplatser.
– Här har jag känt mig inkluderad i en större grupp. Allt känns som en helhet på ett annat sätt än jag var van vid.
En annan skillnad var bemötandet av honom som ny vikarie. Alla kom fram, hälsade och presenterade sig. När Emanuel blev sjuk hörde kollegor av sig.
– I tidigare förskolor har det inte riktigt varit så. Jag kände mig sedd redan från början.
Visst finns det vissa skillnader i en förskollärares och en barnskötares arbetsuppgifter, men båda yrkeskategorierna värderas lika högt, förklarar Emanuel Landmark. På fredagar håller till exempel barnskötarna i undervisningen – då är det olika fyspass för barnen på samtliga avdelningar.
– Vi har löst det väldigt bra, vi delar upp det jämnt. Jag tycker att det är superkul, säger Emanuel Landmark och lägger till med ett skratt:
– Förskollärarna går på mer möten, vilket jag är glad att slippa …
Men utveckling och utmaningar får han in i sitt yrke ändå. Vid ett tillfälle högläste han en Mamma Mu-bok. En kollega hörde hans läsning och undrade om han inte skulle testa att köra ett yogapass för barnen med Mamma Mu och Kråkan.
– Då gjorde jag det och lade upp på Youtube. Vi har sedan har genomfört passet tillsammans med barnen på fredagar. Barnen tyckte jag var tokig som stod barfota i skogen och yogade.
Allt detta sammantaget ger en positiv känsla i att gå till jobbet varje dag, förklarar Emanuel Landmark.
– Att det är så roligt att jobba, både med barnen och kollegorna, ger mycket energi.
En kollega tittar in – är vi färdiga med intervjun? Både Björn och Emanuel har haft mycket att säga om sitt arbete, men nu är det Jessica Ohlins tur. Hon är en erfaren förskollärare som har arbetat på olika ställen i 15 år och sökte sig aktivt till Stora Sköndal. Hon hade hört gott om förskolans arbetssätt och engagerade rektor, och märker också skillnad mot tidigare arbetsplatser.
– Här står vi på samma planhalva allihop, vilken titel du har är inte det väsentliga utan det är uppdraget, gemenskapen och delaktigheten. Jag tycker det är unikt att känna det varje dag.
Jessica Ohlin lyfter också fram ledarskapets betydelse för trivseln.
– Vi har en rektor och en stiftelse som verkligen satsar på förskolan. Det kan komma ett sms på morgonen som säger: ”Glöm inte att ni är grymma” eller så står det en skål med godis i vårt personalrum. Det lilla betyder så mycket.
Kvinnan bakom sms:et, rektor Anna Jenefjärd Sylvendahl, kommer snart att leda sitt gäng vidare i förskolans lokaler, där de ska dela erfarenheter som projektet Läslyftet har gett. Vi får några ord till med henne på vägen ut. Efter allt positivt vi hört – är det aldrig tufft?
– Det är klart att vi också har haft problem, till exempel med personalfrånvaro under pandemin. Pedagogerna har fått flytta på sig, byta avdelning, fått vara extremt flexibla. Men vi har ändå hittat nya lösningar för att inte sänka kvaliteten i verksamheten.
Rektorn kopplar även de tuffare dagarna till arbetsglädje. Att pedagogerna försöker se möjligheter i svårare situationer och testa nya vägar, i stället för att klaga. Trivsel handlar inte alltid om ”hepp och pepp” som många kanske kan tro, säger Anna Jenefjärd Sylvendahl med allvar i rösten.
– Det kan se väldigt heppigt och peppigt ut här ibland, men det finns en tanke bakom allt vi gör. Det ställs höga krav på personalen.