Lovisa: ”Jag försöker alltid se personen, inte diagnosen”

#StoltStoraSköndalare

Lovisa Bergkrantz Savio, psykiatrisjuksköterska på Nybackens stödboende

Att Lovisa Bergkrantz Savio skulle välja psykiatri som inriktning var ganska givet. Som sjuksköterska har hon aldrig haft huvudfokus på prover och piller. Hennes drivkraft har alltid varit att se människan. Förstå orsak och verkan. Och se hur långt man kan komma med ett bra bemötande.

– För många så låter det inte som den typiska sjuksköterskan. Och på ett sätt är det nog sant, att jag är lite ovanlig. Men för mig är det viktigaste att vara lyhörd och respektfull. Jag försöker alltid se personen, inte diagnosen.

Även om hon ser syftet med diagnoser, så skulle hon gärna se att de tog lite mindre plats.

– Rent medicinskt kan det vara bra med en diagnos. Men i livet är diagnoserna inte alltid hjälpsamma. Då behöver man lägga dem åt sidan och försöka utgå från den specifika människans behov och förmågor.

På Nybacken bor ungefär 30 personer som har behov av stöd på grund av psykisk sjukdom. De flesta av dem har någon form av psykossjukdom. Många har levt ett svårt liv, blivit missförstådda och illa behandlade och tagit skada av det. För Lovisa gäller det då att hitta ljuset. Det lilla som finns. Och se till att det spirar.

– Min uppgift är att skapa hopp. Det är en utmanande uppgift, men det har jag inget emot. Tvärtom så växer jag av det.

Tyngst är det när någon blir sämre, och man inte vet varför eller vad som borde göras. Eller när någon behöver hjälp, men inte vill ta emot den.

– En stor del av arbetet är motivationsarbete. Att få personen att ta emot den hjälp vi kan erbjuda för att personen ska må bättre, både psykiskt och fysiskt.

För Lovisas kollegor, boendestödjarna, kan ett viktigt verktyg vara att inte göra något. Det vill säga, att inte hjälpa till med mer än vad som behövs, för att på så sätt uppmuntra de boende att återta förmågor. Något som i sin tur också stärker självkänslan.

Ett annat sätt för de boende att må bättre kan vara yoga. Lovisa har yogat i många år, i första hand för att ta hand om sig själv, men hon är också utbildad instruktör och håller pass på Friskis och Svettis. Nu har hon dessutom tagit med sig yogan till Nybacken.

– Vi kör ett pass varannan vecka. Vi är ingen stor grupp men det är några boende som nappat och som verkar uppskatta det.

En annan passion är dans. Helst samba. Än har den inte fått någon plats på jobbet, men kanske, säger hon, kan hon hitta ett sätt att föra in dansen också.

Trots att hon bara jobbat på Stora Sköndal i ett drygt år så har ledorden redan satt sig. Omtanke, jämlikhet och förändring. Just på hennes verksamhet, tycker hon ordet jämlikhet väger extra tungt.

– Vi möter människor som många gånger behandlats sämre än andra i samhället. Som inte alltid setts som lika värdefulla på grund av sin sjukdom. Det vill jag att de ska kunna lämna bakom sig. Här ska de känna hur värdefulla de är.

Ledorden är viktiga för Lovisa, och det är ingen slump. Hon sökte sig till Stora Sköndal för att hon vill vara i en idéburen verksamhet. Hon tror inte på vinster i välfärden.

– Här känner jag att ledningen bryr sig, både om oss som jobbar här och om dem vi jobbar med. Det märks att drivkraften inte är vinst.  

Av kollegorna har hon känt sig uppskattad från dag ett. Innan hon började fanns ingen sjuksköterska på heltid på Nybacken. Att det nu finns det beror på att det fanns ett behov.

– Det känns verkligen som att jag gör nytta. På pappret är jag ensam i min roll som sjuksköterska, men tack vare att det är en så kompetent personalgrupp så känner jag aldrig av det.

Till hösten kommer hon dock dela sin tjänst med en annan kollega. Då ska hon nämligen läsa en ettårig utbildning i existentiell vägledning. Exakt vad det innebär och vad hon kommer att kunna applicera i sitt jobb vet hon inte än. Men hon vet att det är i linje med det hon brinner för – att se hela människan och utforska vad det innebär att vara människa.

– Jag skulle egentligen påbörjat utbildningen när jag hittade annonsen för det här jobbet. Men jag är så glad att jag sökte min tjänst. För i slutändan behövde jag inte välja. Jag fick ett jobb där det uppskattas att man fördjupar sig och lär sig mer.

Under vinjetten #StoltStoraSköndalare får du möta våra Stolta Storasköndalare. Den viktigaste resursen vi har. Medarbetare som genom sitt kunnande och sitt engagemang, gör livet bättre för alla dem vi har äran att stötta runt om i våra verksamheter.